Detta gråtmilda väder inbjuder sannerligen inte till sportande, och framförallt inte utomhus. Men nu är ju sportlovet över så nu är det dags att fira helg med en katt i knät och något gott att äta och dricka.
Vanligtvis brukar jag ju promenera hem på fredagar, vilket tar drygt en timme, käckt trallande på ”det är så hälsosamt och stärkande i fjällen”. Men idag avstannade trallandet redan vid Västerbro-fästet och buss 4 kom så lämpligt just då. Ibland hyllar jag kollektivtrafiken mer än annars.
Vi kan vara glada att vi har någon.
I vissa länder kan man inte vara säker på att bussen kommer överhuvudtaget. I alla fall inte samma dag.
Några män från något afrikanskt land stod en gång och väntade på bussen vid en svensk busshållplats. De kanske hade väntat några minuter och de svenskar som också väntade, tittade på sina klockor och verkade lite stressade, och när bussen kom i tid, skrattade de afrikanska männen nästan ihjäl sig. Bussen kom i tid på minuten. Därifrån de kom, var de glada om det kom någon buss alls, förklarade de för någon som undrade. De tyckte det var väldigt komiskt med de exakta tidsangivelserna och att de faktiskt stämmer.
Jag har hört den här berättelsen i andra eller tredje hand, för flera år sedan, och jag minns inte alla detaljer, men jag tycker det är väldigt talande för hur vårt samhälle fungerar.
Visst är det bra med punktlighet, men ibland kan det faktiskt bli ganska komiskt hur vi låter oss lyda klockan, som slavar. Om vi kan se oss själva utifrån, lite grann, vill säga.
Inte konstigt att många av oss är ihjälstressade nästan.
För mig, som är född i långsamhetens tecken, är tid guld värd. Visst behöver jag pengar till mat och husrum som alla andra, men när jag får välja mellan överflöd av tid eller överflöd av pengar, väljer jag det första alternativet.
I början av mitt arbetsliv jobbade jag heltid några år i förskolan, eller på dagis, som det hette då. Då hade jag alltid mycket mer pengar än jag kunde göra av med. Mina kompisar som pluggade hade aldrig pengar. Jag kallades för banken. Jag tyckte det var rätt kul att vara den som var ”rikast” i bekantskapskretsen. Det var också första och sista gången det har varit så…….
Jag märkte nämligen då att det inte var värt det. Jag var nästan aldrig ledig och kunde inte använda mina surt förvärvade slantar när andra var lediga.
Så upplevde jag det, i alla fall.
Jobbar jag deltid, som jag har gjort senare i livet, har jag visserligen inte haft så mycket pengar, men jag har haft tid.
Egen tid.
Mitt liv är den tid jag har. Hur jag disponerar min tid avgör hur jag trivs med mitt liv.
Det här är ju självklarheter förstås, men jag tror inte att man tänker på det varje dag. Det berömda ekorrhjulet fångar in oss i ett tunnelseende.
”Jag ska bara, och sen ska jag bara, och då ska jag göra en grej till innan jag får semester och kanske jag måste jobba över för att ha råd att resa iväg på semestern – och då ska det bli så skönt att koppla av…..”
Det där med livet – det kanske bara är en myt, att man ska leva det?
Att man ska göra det bästa av den stund man har på jorden…?
Att vi har en egen fri vilja att välja vilken väg vi ska ta….?
Jobba och slita och kanske köpa något fint för pengarna och förhoppningsvis hinna njuta av det innan vi dör?
Jobba, men inte slita tills vi dör, och passa på och njuta lite då och då medan vi lever men med en lite mindre kassa?
Men det värsta är väl att väldigt många inte kan välja. Väldigt många har inte jobb, inte bostad, och har kanske inte hälsan i behåll.
Om man inte ser ljuset i tunneln och inte har något alternativ alls…..
Jag tycker att det borde finnas utvägar och vägar in för alla i vårt fina land, med välfärd, kollektivtrafik, demokrati, jämlikhet och rättvisa för de allra flesta.
Jag tycker att alla borde få sitta inomhus med en katt i knät en dag som denna, och jag tycker att det enda vi svenskar med jobb, bostad och god hälsa, får klaga på ”i det här landet”, är det urgrå, usla, urkalla vädret en dag som denna.
Fredagsmys borde vara en mänsklig rättighet, helt enkelt!
Nu stänger jag fönstret för nu ska Misse och jag fira helg.
Ha det! 😊