Det började redan på 90-talet med Robinsonprogrammen på TV, då någon skulle röstas ut. Det bildades pakter till höger och vänster, och ”organiserad mobbing” fick ett nytt ansikte i våra TV-rutor. Men ännu kunde inte den stora publiken vara med och rösta. Det räckte så bra med det fula rävspel som redan fanns i programmet och hade igångsatts av SVT.

Men sen följde andra program glatt efter. Det skulle röstas hemifrån soffan också, på allt och alla som rör på sig.
Man fick följa med inpå bara skinnet, och alla som var med i diverse utröstningsprogram och allehanda talangtävlingar skulle vara glada och tacksamma att de fick vara med och låta sig förnedras och kölhalas av diverse jurymedlemmar eller medtävlande…. Och därpå röstas ut….

De vet vad de ger sig in i, hävdas det från vissa håll. Jovisst, men de som aldrig har varit med om något liknande vet visserligen vad de ger sig in i, men kan knappast ha en aning om vad det innebär att bli hånad och bespottad inför miljontals okända Tv-tittare. Jag tror knappast att producenterna tar ansvar för dem som far illa. Det är liksom fritt fram att bära sig illa åt mot varann och ingen tar ansvar….

Häpnadsväckande!

image

Nej, tacka vet jag gamla musikfrågeprogrammet ”Kontrapunkt” som gick på bästa sändningstid, när jag var barn. Det var uppbyggt som ”På spåret“ – också befriat från meningslösa röstningar – med två tävlande lag som utmanade varann, men i det här fallet handlade det om att kunna mycket om klassisk musik. Och det kunde de. Ett stycke klassisk musik spelades och sen gällde det att veta vilken kompositör, vad stycket hette och under vilken tidsperiod det hade kommit till.

De kunde nästan allt, och det bästa var att ingen behövde ringa någonstans och tycka till om någonting. Alla medverkande var ytterst kunniga och behövde inte krångla till det med diverse livlinor eller femteklassare som hjälp.

Programledaren, Sten Broman, var mycket speciell och ganska drastisk i sitt sätt att uttrycka sig. Han hade lite som gimmick att säga dragspel var det värsta han visste. Fast det har visat sig han visst gillade dragspel och att han till och med hade ett hemma..

Det var väl det mest dramatiska som hände i samband med det programmet,  men ändå hade det en stor publik.
Tänk att det gick att ha ett musikprogram som handlade om klassisk musik utan att någon behövde ringa och rösta eller tycka till om något.

Mera sånt! Annars når vi snart den punkten då vi ska rösta om vilken färg vår stadsminister ska ha på strumporna. Ingen får ha sin integritet i behåll och alla får tycka allt om alla, oavsett kunskaper och övriga kvaliteter.

Om det röstas för mycket om ingenting kan de verkligt viktiga valen slarvas bort
och vi går avtrubbade genom livet. Och vad händer med demokratin? Om alla har rätt att rösta utan krav på kunskap eller ansvarstagande?
……

I ett kommentatorsfält på skum plats på nätet, förmodligen.

Nu ser jag i kors och somnar med fingret på tangentbordet. Måste skynda att publicera inlägget innan det är för sent för i dag.

Godnatt!

Zzzzzzzzzzz……. 😉

Och till Sten Broman en hälsning….  😉

Lämna en kommentar

17 mars, 2016 · 21:21

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s