Under detta år har miljöpartiet kölhalats från både vänster och höger. Vissa fel har begåtts, men… Hallå! Ett litet parti med ganska liten möjlighet att bestämma i regeringen. Varför sådan slakt på detta enda parti?
De har svikit sina väljare, sägs det.
O C H?
Vilket parti har inte det?
Socialdemokraterna, med över hundra år på nacken, vars hedersord var fred och rättvisa, solidarisk skattepolitik, internationella kontakter och bistånd till s.k. U-länder. Öppenhet…Samförstånd och välfärd. Saltsjöbandsanda och kollektivavtal. Skolan sågs som en spjutspets in i framtiden. Vård till alla. Jämlikhet.
De politiska ledarna bars fram av idéer och hade planer för hur de skulle genomföras och visioner om hur det skulle bli. De ledde opinionen, i bästa fall, i den riktningen deras politiska vilja förde dem.
Inte alltid fick de rätt, eller fick med sig folket. I vissa fall drog de igång studiecirklar när det skulle bli folkomröstning om kärnkraft eller om EU. Inte alltid populärt det heller, men det fanns i alla fall en vilja och en idé om att visa rätt väg.
Nu saknas den viljan. Nu leder ingen opinionen, utan låter sig ledas av den.
En nöjd socialdemokrat konstaterade igår efter riksdagsvalet om det nya lagförslaget, angående immigranters rätt och möjlighet att ta hit anhöriga, bla:
-”Det var bra att det blev en stadig och stabil majoritet för förslaget!”
Och varför var det bra?
Jag har aldrig röstat på S, men trots det har jag känt att partiet har varit stabilt och stadigt, för när vi har kommit till värdegrunden, om människors lika värde, oavsett kön, sexuell tillhörighet, etnicitet eller religion, skulle aldrig S gå från gård och grund och lämna sina grundläggande värderingar för att säkerställa att man får fortsätta regera på osäkra grunder genom att få en stabil majoritet tillsammans med dem man säger sig stå längst ifrån värderingsmässigt. Och sticka upp sitt oroliga finger för att känna vartåt det blåser.
Så trodde jag.
Vad var gårdagens knapptryckning värd?
För alla dem som röstade med sin inre övertygelse om människors lika värde över hela jorden, var det en manifestation att trycka nej. De var inga vindflöjlar som följer opinionen – allra minst de som röstade mot den egna partilinjen.
Röstade man ja – kunde man sova gott om natten då?
Eller var man bara en liten lort, som Astrid sa….?
Kanske det….
De som drabbas är i alla fall inga av knapptryckarna. De får snart högre lön oavsett hur de tryckte, eller inte…
Men kanske kommer de knapptryckande att straffas i sinom tid, när såväl kärnväljarna som de åtråvärda nyvunna väljarna har blåst bort med husvillheten….
Grunden är jämnad med marken.
Var blev ni av?
Monicas ord förmedlar det mesta i sången..
Time in Stockholm 
Tid 