Du och Bror…..

Så innerligt glad och tacksam jag är ibland över det liv jag lever nu och det liv jag har haft förmånen att leva i hela mitt liv.

Född och uppvuxen i ett land som Sverige, och född av föräldrar som var som just mina föräldrar och med en familj som har lyckats hålla sams i alla år utan några större konflikter. Inte heller vårt land har varit fyllt av krig eller oro. Jag har ätit mig mätt och jag har fått gå i skola och jag har fått gifta mig med vem jag vill.

Vårt land är ett rikt land, relativt sett, och det beror till stor del på att vi inte deltog i några krig på 1900-talet, men också att vårt samhälle under många decennier var ett jämlikt land, och är så fortfarande. Men det börjar naggas i kanterna, vårt välfärdssamhälle. Det är ett faktum att ju större klasskillnader ett land har, desto sämre är välfärden.

Det är inte längre självklart att Sverige ska ligga i framkant vad gäller jämlikhetsreformer och uttrycket ”alla för en – en för alla” framställs som en aning mossigt eller flummigt.

Mina föräldrar var aldrig partipolitiskt intresserade, men de hade en slags genuin känsla för människors lika värde och rättvisa förhållanden i världen. Min mamma som i unga år pläderade för lika lön för alla, eftersom hon ansåg att tråkiga jobb skulle belönas bättre eftersom ingen skulle vilja utföra dem annars. Men det föll ju inte i god jord hos mina föräldrars vänner på Östermalm. Men för mig var det glasklart. Som tonåring på 70-talet klingade hennes ord som ljuv musik.

Om man frågade pappa om vilken reform han gillade bäst, var det alla gånger ”du-reformen”. Äntligen slapp han ”nia” sina patienter i tandläkarpraktiken i den ”fina” stadsdelen, och han slapp hålla reda på deras fina titlar, och i kvinnornas fall, deras mäns fina titlar….. ”vill professorskan ha en bedövning idag?”….. ”Är det till att ha ont i minus-3?”

Han var glad som ett barn när han fick bli du och bror med alla läkare och överstar och professorer, samt deras fruar. För min pappa blev allt så mycket enklare att prata med dessa människor utan dessa kringelikrokiga formuleringar som kunde leda till missförstånd och ibland kunde leda till sura miner om han hade råkat titulera fel. Min pappa var inte mycket för tillgjordheter och inställsamhet, vilket antagligen inte gjorde honom populär alla gånger.

Men så förändrades allt i en hast den dagen han fick behandla alla sina patienter som likvärdiga människor. Varken bättre eller sämre än han, men jag tror att han kände sig lite mer värd själv, i samma stund.

Det var ju just det Du-reformen syftade till. Tvärtemot jante-lagen som ville trycka ner andra, ville Du-reformen göra relationer jämlika. Alla är jämbördiga oavsett uppväxt, titel och status.

Nu ser jag hur detta, för mig, självklara förhållningssätt till mina medmänniskor börjar ifrågasättas. Dels börjar ”niandet” smyga sig in i samtalet igen, och dels börjar människor alltmer ifrågasätta människors lika värde….huruvida man är svensk eller inte, om man har jobbat och gjort rätt för sig, om man har varit långtidssjukskriven, arbetslös…..ja, allt som går att ifrågasätta. Uppfyller man inte alla kriterier är man snyltare, kriminell, lögnaktig, eller i de fall man inte verkar vara svensk, är man säkert en lyxflykting eller så ljuger man om sin ålder och i så fall är man kriminell och vem som helst kan ange en…..

Nej, nu vill jag inte måla f-n på väggen, men håll med om att misstänkliggörandet av andra människor gör livet surt?

Nuförtiden vill ingen vara du och bror utan att först veta vilken religion man tillhör eller vilket parti man röstar på.

Men varför skriver jag ”du och bror”?

Varför inte ”du och syster”?

Jo, i allmänbildningen namn – det var Bror Rexed –

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Du-reformen

– som genomförde reformen som gjorde ”en ann så god som en ann” på 60-talet – 51 år sedan.

Och vad bidde det då da?

Jo, det blev blev bra, men om vi inte aktar oss halkar vi snart tillbaka till den unkna människosyn som har präglat många ojämlika samhällen i alla tider och som fortfarande gör det!

Ta tillbaka ordet Du och du ska omfamnas av vänlighet och respektfullt bemötande i dess egentliga betydelse….. 😉