Ord….

Att sätta ord på sina känslor, kan vara nog så svårt, men att stå upp för sitt ord verkar vara ännu svårare. Särskilt om man är politiker. En del tycks inte bry sig alls, eller svänger sig med ord som de sen påstår att de aldrig har sagt. Kanske tycker de inte att ord är viktiga?  Kanske missbrukar de vissa ord så mycket att de förlorar sin betydelse?

Numera sker en vanvård av ord på internet. Inte bara otrevliga ord, eller hatiska, men hela meningsbyggnader är så dåligt underbyggda att de faller samman som korthus vid första bästa genomläsning. Detta är fullt förståeligt om människor som har skrivit är dyslektiker eller har svenska som andra språk. Då gör en så gott en kan…. 😉

Men alla andra? Ofta finner jag att de som har svårast för att bygga sammanhängande meningar, är de som har lättast för att vilja ställa krav på invandrare att de ska kunna tala och skriva svenska…. Helst innan de kommer hit….. 😉  Till dem vill jag bara ge rådet: Läs ”Priset på vattnet i Finistère”, av Bodil Malmström. Dels kan man få sig ett gott skratt och dels kan man rent känslomässigt få förstå hur det kan kännas att inte kunna göra sig begriplig i ett främmande land. Och slutligen får man också en underhållande lektion i hur man behandlar det svenska språket i skrift. Allt i ett och samma paket. Voilà!

Det finns andra böcker som också visar hur viktigt det är att behandla språket väl. Det kan till och med kännas livsviktigt. Då tänker jag på boken ”Ord som befriar” av Marie Cardinal. Läs gärna den och berätta gärna för mig sen vad den handlar om, för det enda jag minns är att boken gjorde mycket starkt intryck på mig…. 😉

Detta att ord kan befria….

När vi nu pratar så mycket om ord som bryter ner och förstör samtalsklimatet, skulle jag gärna göra tvärtom. Hitta vägar till ord som befriar oss och vår omgivning. Ord som det kommer något gott ur…..För stunden, eller för all framtid. Ord som förnyar och som gläder oss, och ord som beskriver något viktigt eller intressant. Ord och meningar som talar sanning och som vill våra medmänniskor gott. Ord som inte förtrycker eller hånar.

Jag skulle vilja att det fanns en ”rörelse” som hela tiden väljer de bästa orden för stunden. De bästa orden för dig och för mottagaren. Men kanske måste vi, om vi ska lyckas med det, hitta goda läsvärda berättelser i texter som tjänar som förebilder. Om det vanvårdade språket kan normaliseras, borde även det välvårdade eller välfunna språket kunna lyckas med det. Vi borde inte nöja oss med mindre, för endast det bästa är gott nog!

Det går väldigt fort att rasera ett hus, men tar lång tid att bygga upp det igen. Precis som med mitt finger som stukades för fyra år sen och som sen blev alltmer krokigt. Men nu efter min operation för en månad sedan, har jag börjat träna upp det igen, med övningar och stödskena på natten för att det inte åter ska krokna. Det är inte lätt och vägen till ett fullt fungerande finger är inte rakt, men med lite hjälp och stöd så…. 😉… Till slut kan jag använda det till det jag behöver utan problem. Jag kan spela piano och borsta tänderna. Visste ni att lillfingret är nödvändigt vid tandborstning? Hade inte tänkt på det förrän efter operationen när fingret var i bandage och det ömmade väldigt när jag kom åt de färska stygnen med tandborsten. Men nu går det som en dans!

Och jag kan göra ”High five”! 😊

Nej, nu har jag ordat färdigt om det…. Men den gemensamma nämnaren är väl att såväl ett fungerande språk som ett fungerande finger kan befria dig i tanke, ord och handling….

😉 💕 ✋ 🎹 🎻 🎶 📖📚

Lämna en kommentar

Under Tid

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.