Se där!
Nu fick jag nåt att surna till över igen… Härligt! 😉
I dagens DN kunde vi läsa om hur AI är den nya musikskaparen. AI:s ägare säger åt hen att skapa nåt i stil med Beatles, som – hör och häpna – visar sig bli en hit! Tror jag det, om hen har Beatles som förebild…
Men det är alls inte så att ”medskaparen” – nämligen människan som gav AI uppdraget – inte har nåt att säga till om. Nej människan i fråga får ett antal olika melodier presenterade av AI:n att välja mellan. Att skapa musik är numera synonymt med ”att välja”. Det låter ju bekvämt.. Och billigt! Inte bara för musikproducenten utan också för samhället.
För nu talar man också om ”demokratiskt musikskapande” för alla dem som vill göra musik men inte har råd med musikutbildning…
Det är ju naturligtvis både enkelt och roligt att kunna göra musik utan ansträngning – man behöver bara välja musik, så kan man kalla sig musiker.
Och samhället behöver inte kosta på sig några dyra kulturskolor, för barn behöver väl inte anstränga sig och lära sig ett instrument när hela orkestrar ryms i AI-roboten?
Tro nu inte att jag är helt emot hela grejen med AI. Musiker och pedagoger kan säkert ha stor nytta av det, men när man ser det som ersättning för mänskligt musikskapande är vi illa ute.
De menar att människan kan få nya oväntade idéer från AI…
Så praktiskt! Då behöver kanske musiker inte träffas och spela ihop längre. Det där med samspel känns ju ganska överflödigt när var och en har sin egen AI…
Och man behöver nog inga musiklärare heller. AI kan visa alla musikgenrer och ackordsanalyser som kan tänkas behövas.
Kanske kan AI sjunga vaggvisor för det nyfödda barnet också?
Billigt och bra…. Och praktiskt!
Ingen behöver lära sig en enda textrad eller ackord. Allt är inprogrammerat.
Allt du behöver göra är att lyssna, välja…Och trycka på rätt knapp.
Du blir din egen ”skapelsens krona”.
”Vyssan lull baklänges”, kanske?
Godnatt! 😊 😴 🌃 🎶