Kulturprat…

Jag läste idag att Näringslivet tycker att man ska få mindre studiebidrag om man pluggar estetiska eller humanistiska ämnen. Helst ska man nog inte plugga alls utan bara vara en lönsam lågavlönad kugge i maskineriet.

Ordet kultur betyder ju odling. Jag menar att om man odlar mänskligheten med kultur, odlar man fram en medmänsklighet och människans sanna natur träder fram. Om jag jämför mig med min katt, är det egentligen inte så mycket som skiljer oss åt. Hon har behov, är kärleksfull, empatisk, listig, klok och en smula trött av värmen, precis som jag. Hon kan också uttrycka sina egna känslor och visa med både kropp och själ och med olika ljud hur hon mår eller vad hon vill.

Men en sak hon inte kan är att avbilda mig, eller berätta en historia, eller sjunga eller spela en melodi hon har komponerat. Hon kan däremot visa tydligt att hon inte gillar när jag sjunger med min ”operaröst”. Då kommer hon farande och klagar och tittar oroligt på mig. Det verkar som om hon tror att jag är i fara. Helt klart är att vi inte uppskattar eller uppfattar ”kultur” på samma sätt.

Det som skiljer oss från djur, som ändå har en relativt god uppfattning om omvärlden, är alltså vår förmåga att förstå och uttrycka oss kulturellt. När vi odlar vår talang och våra intressen höjer vi oss en smula över den rent djuriska delen av oss. Att vi dessutom upplever en stor glädje i att uttrycka oss i grupp, t.ex i kör eller i orkester, är nog något ännu mer väsensskilt från katter. De är visserligen sällskapsdjur och vill gärna vara där vi är, men de är inte så intresserade av att delta i våra aktiviteter, utom möjligen när vi äter fisk eller räkor. Men det kan hon göra på helt egen hand.

Vi människor söker oss till varann för att göra saker tillsammans som kan glädja andra. Vi spelar teater och sjunger och ordnar konstutställningar. Sedan diskuterar vi vad vi har sett och har varit med om. Inte alltid är vi överens, men vi kan för det mesta uttrycka det på ett nyanserat och hövligt sätt. Är vi riktigt ”kultiverade”, kan vi skriva artiklar och bloggar om varför vi tycker olika.

Näringslivet tycker det är onödigt med ett odlat kulturliv. Kanske är de själva körsångare, men det behöver inte betyda att alla måste vara det. Kultur kan inte bidra till tillväxten i samhället, menar de. Men de har nog missuppfattat det där med tillväxt. För dem är bara tillväxt intressant om det handlar om pengar. De har inte tänkt på att om man odlar något behöver man sol, ljus, värme och näring. Och då kan vad som helst hända. Om mänskligheten odlas kan det ge grogrund för människor med mycket goda förutsättningar att skapa en mänsklig ”tillväxt” som gynnar inte bara ekonomin utan även mänsklighetens framtid. En tänkande människa som kan uttrycka sig och förstå omvärlden och som också kan kommunicera ”kultiverat”, kan kanske till och med skapa ett bättre samhälle på lång sikt? Då kan kanske livet mellan polerna få blomma i alla regnbågens färger och vi behöver inte se allt i svartvitt.

Näringslivet har förmodligen förlorat såväl färgseende som gehör för annat än money-talk. Annars hade de redan förstått om man ger bort en krona till ett barn, ser man den nog aldrig mer. Sjunger du en visa för ett barn, får du tusen sånger tillbaka.

😊 💕 🎶 📖 🎭