Det ska bli skönt med ett nytt årtionde. Äntligen kan man få räkna ”framlänges” igen…
2019 har ju känts som en enda lång nedräkning… 😉 … Och inte vill man gå ner för räkning, heller.
För mig har året som gått präglats av klimatkamp och demonstrationer, och, i samband med det, möten med nya människor och diskussioner om framtiden och hur vi ska lösa problemet med den globala uppvärmningen. Det mesta har skett på Mynttorget där en ganska stabil grupp av människor har träffats varje fredag några timmar för att backa Greta Thunberg och de andra skolstrejkarna. Vi har också varit funktionärer på de stora globala strejkerna, och har därmed kunnat hjälpa till mer praktiskt. Det har känts viktigt och samtidigt livgivande för mig personligen. Dessa fredagar har gett energi åt de andra aktiviteterna under veckan, och har också bidragit till den struktur till vardagslivet som pensionär, man annars kan sakna. Även om vi också har haft andra fasta rutiner som kör och orkesterspel, promenader och andra småsysslor, så har klimat-engagemanget styrt tankarna även de andra dagarna. För parallellt med fredagsdemonstrationerna IRL, har jag ju också med förtjusning och förundran, följt Greta på hennes resa västerut med segelbåtar över Atlanten och stora demonstrationer i USA och Kanada, samtidigt som jag har förfasat mig över alla ilskna och hatiska kommentarer i sociala media.
Jag har idkat lite #jagärhär – verksamhet, pga det ( dvs försökt bemöta de allra värsta anfallen och visat min ”goda” närvaro, såsom medlemmar i Facebook-gruppen #jagärhär ska göra) men det är inte alltid så lätt på engelska att uttrycka sig rätt om klimatet på ”forskarspråk”.
Det mest glädjande är ändå hur Greta har blivit så väl mottagen av så många amerikaner, över lag, och jag tänker att de är inte så styrda av Jante-lagen som många svenskar är. För amerikaner är det inte lika ”fult” att vara rik, smart, känd och framgångsrik, som här i Sverige kanske? Det är något sunt i att inte tänka ”vem tror du att du är” för varje ny människa man träffar, som verkar vara bara en aning mer lyckad än man själv är. Trots att jag får många gillande på mina ”snälla” eller tillrättaläggande kommentarer, tar det ändå mer energi än det ger, att sticka ner huvudet i den ”gyttjepöl” som en del kommentarsfält på Twitter och Facebook utgör. Men nu ska jag inför nästa år anamma Gretas egen strategi att helt enkelt skratta åt dumheter, idiotier och rena lögner. För vem blir egentligen gladare av att jag går ner mig i träsket var och varannan dag?
Humor är faktiskt räddningen i alla väder. Hittar du en vän som skrattar med dig, åt samma saker, och inte åt dig – släpp inte taget! Den vännen är guld värd… 💕
Människor som inte har humor, däremot, tenderar att ständigt missförstå allt du skriver och säger och tolkar allt till det sämsta, samtidigt som de inte har den minsta självinsikt, utan på ett mycket lättkränkt och gnälligt sätt tjatar om sina egna tillkortakommanden. De humorbefriade behöver du inte värna om för då misshandlar du samtidigt ditt eget sinnestillstånd. Så släpp taget om dem så fort du hinner, och du kan bli en lyckligare person redan nästa decennium. Dessutom blir du full av den energi, som dessa gnällspikar och surkart nyss så skickligt har bestulit dig på….
Nå, vad tänkte jag använda all överbliven nyvunnen energi till?
Ja, ni vet nog svaret, om ni tänker efter…
Fullbordandet av mitt projekt – ”sifferdansa” – vars process ni har fått den äran att följa under alla år sen 2007.
Ja, ja, jag är på god väg…
Jag ska bara… 😉
Jag ska också öva mer altfiol och piano, och ge mig mer tid till att läsa. Njuta av kultur och av natur och allt som gör livet lätt att leva. Det roligaste är ju egentligen gratis om man är såpass lättroad som jag. 😁
”Ett gott skratt förlänger käften”, som det stod i teknologernas studentikosa skämttidning ”Blandaren” en gång, och jag skrattar och håller med. Roligare än så behöver jag inte ha. Och tänk så billigt det blir med alla ”recyklade” skämt! Inte lämnar det efter sig något vidare fossilt fotavtryck heller…
Jag ska också bära med mig in i nästa decennium, ett beröm jag fick när jag visade mina mattedanser och presenterade mitt projekt på rytmikfesten tidigare i höstas:
”Det var roligt, det var tokigt, och det var BRA!”
Detta var ett litet smakprov av det jag vill minnas från förra året. Roligare behöver man inte ha…. 😉
Prova du också!
Gott Nytt År!
😊 🍾🍦🍸🍹🎶🎻🎹🎭🐦🎉🌟🎆
Time in Stockholm 
Tid 