Växtvärk med tiden…

Det börjar närma sig final i mitt eget ”musik/matte/dans-projekt” som numera bär namnet #Sifferdansa”.

Många människor har ju målbilder, och det har ju även jag haft. Nästan redan från början tänkte jag mig hur jag skulle ha en release-fest när allt var klart, och alla som på olika sätt har varit involverade i projektet skulle vara där och skåla med mig och jag skulle kanske ha startat egen firma, ha gett ut en ”lärobok” och skaffat ”kunder” inom skolvärlden. Och sen skulle jag som pensionär ge mig ut i skolor och lära ut mitt koncept och mina danser och dessutom tjäna en liten slant på det kanske…? Men det sistnämnda hade inte varit det viktigaste, utan just det där att bli klar med något som jag har gjort själv, och som förhoppningsvis skulle glädja andra lärare, men framförallt barn.

Jag hade en ”mission” redan från början, att använda mig av rörelse och musik för att kunna förmedla kunskap och förståelse för matematik och musik i första hand, men också för att helt enkelt förmedla glädjen i själva dansen och rörelsen.

Men sen fick projektet ”växtvärk”….

Funderingar födde nya tankar och nya tankar födde nya funderingar. Det blev så mycket mer än bara 9 lättdansade danser för 6-åringar. Jag tror inte det finns något jag har ägnat så mycket tid åt som detta projekt. Tid till att göra musiken, texterna, koreografierna, men också bilderna till berättelserna och till varje sång om varje ental. Jag skrev också texter till en ”lärarhandledning” och jag gjorde små filmer – innan jag hade gjort danserna – till låtarna. Ju mer jag gjorde, desto mer kom jag på som fattades. Jag funderade också på hur jag skulle lägga upp studiedagar för lärare som skulle lära sig danserna och ta del av lärarhandledningen.

Det finns väldigt mycket jag har gjort och tänkt som sen inte har följt med i hela processen, men som ändå har tagit tid.

Men det jag hade tänkt skulle bli klart först är ”Boken” innehållande berättelsen om entalen som ville bli tiotal, och som tog Taktfartståget X10 som drevs av deras egen rörelse-energi som alstrades när de dansade sina danser.

Nu har det inte blivit någon bok, men berättelsen är i det närmaste färdig. Och jag har inte startat någon firma, eller gett mig ut på konsultuppdrag, men musiken finns på Spotify och alla danser finns filmade, och de redigerade filmerna har jag lagt upp på Youtube (men än så länge är bara Ett-dansen officiell). En spellista med 9 danser som kan visas direkt för barnen, och en spellista med danserna i spegelvänd version för de pedagoger som vill lära sig för att sen själva lära ut. Jag kommer också att lägga upp berättelsen på min hemsida med tips på en ”första lektion” hur man kan presentera materialet för barnen.

Sen är det bara att köra….

Och mitt i allt kom Corona-viruset. Min planerade release blir inte som tänkt, med bubbel och vänner. Om jag hade tänkt ge mig ut i skolorna, blir inte heller det av inom överskådlig tid. Men som av en händelse spelade jag alltså in alla danser andra mars i år, innan så mycket fick stänga igen i samhället och medan man fortfarande kunde hyra lokalen i vårt hus, så att inspelning blev möjlig.Som av en händelse hade jag börjat få ont i mina artrosknän igen, så att åka ut och ”konsulta” började kännas osäkert…Som av en händelse hade jag redan tänkt att jag inte skulle ”sälja mig själv” utan att det roligaste vore om fler barn än de 8 klasser som redan har tagit del av projektet, fick lära sig mina danser. För det är ju på något sätt ett ”bruks-material” som ska användas och inte ett konstverk att hänga på väggen. Det vore verkligen så roligt om fler barn fick glädjas åt Hackspetten, Svanen, Roboten, Spöket och Boxaren, mfl av entals-karaktärerna. Så därför tänker jag lägga upp material gratis för användning i Corona-tider. Fritt att använda så länge vi är i kris! Sen får man se om och hur intresset växer….?

Om inte. får jag hänga upp alltsammans på väggen och döpa det till ”Växt-verket”… 😉

Men nu ska jag bara tänka ut ett lämpligt premiärdatum och hur allt ska presenteras på bästa sätt…. Det kan ta tid… 😁…. Men så här knappt 13 års växtvärk senare – man växer med uppgiften!